Fler rogivande ensamstunder ska det bli! Men nästa gång ska jag inte blogga samtidigt!
fredag 22 februari 2013
Ensamtid...
Det här med ensamtid har inte varit min grej. Jag blir lätt rastlös och känner mig...ja ensam. Men just nu är jag helt solo och njuter av att bara vara jag. Elvis ligger och sover, TVn är avstängd och stillheten är rätt skön. Jag struntar i att det är lite stökigt och bryr mig inte om att tänka på vad jag "måste" hinna med. Lite uppvärmd mat från igår och en Mio katalog. Måste man göra så mycket mer?
Etiketter:
Livet i vardagen
Plats:
Uppsala, Sverige
måndag 18 februari 2013
Bröllop 1
I lördags var vi på bröllop 1 av 2 för i år! Suuuperfint bröllop med suverän mat och en fantastisk kakbuffé! Det var min vän från gymnasiet som gifte sig. Hon och min man gjorde, i sina ännu yngre år, en sån där pakt ni vet... Att om de inte hittat någon innan 30 skulle de ta varandra! Men jag tror att de flyttade upp åldern till runt 50+ någonstans i rädsla för att det faktiskt kunde bli dem två!
Det blev inte dem två... Och nu är vi fyra som är glada för det ;)
Här kommer dagens polaroid!
Det blev inte dem två... Och nu är vi fyra som är glada för det ;)
Här kommer dagens polaroid!
fredag 8 februari 2013
Jobbigt ibland!
Och så kom tisdagen och jag drabbades av en fruktansvärd migrän. Det tog första platsen om att vara jobbigaste saken med att vara mamma. Att må dåligt, hänga över toastolen och känna att man inte kan ta hand om sitt barn på bästa sätt är hemskt. Men tack och lov, eller rättare sagt: tack Gud, så lider jag inte av migrän lika ofta som när jag var barn. Det var en jobbig dag men också en påminnelse om att vara tacksam för att jag är frisk! Och förmodligen kommer jag tycka att det är ännu jobbigare om Elvis skulle bli sjuk, men den dagen har vi tack och lov inte behövt uppleva än.
Här kommer iallafall 3 av 40 iphone-bilder på Elvis i sin mössa som var alldeles för liten men tydligen värd att förevigas.
lördag 2 februari 2013
Fyra månader!!
Tänk att jag har varit mamma till världens finaste i fyra månader. Tiden har gått så fort. Idag när tittade på honom sovande i vagnen kunde jag för ett ögonblick inte förstå att han är MIN!! Så söt och underbar i sin lurviga björnmössa. Det händer att jag önskar att han var liten och nyfödd igen. Det var ju så mysigt. Men det är bara dumt att tänka så för han är fortfarande liten och den här tiden är lika dyrbar. Dessutom är det ju roligare nu när han är mer med och inte bara sover, äter och bajsar. Han kan verkligen få mig att skratta. Jag får inte honom att skratta lika ofta men världens största leende är inte svårt att locka fram! Ibland blir jag tokig när han bara kräks och kräks och kräks och kräks. Ibland önskar jag att jag fick sova en hel natt. Men jag njuter av varje dag för just den här tiden kommer aldrig tillbaka.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)